110222

Vaknar idag och har en allmänt bitter inställning till livet. Gud vad jag är trött på detta nu.
Tror att lite vår hade gjort skillnad iaf, men de känns som en evighet tills dess.

Isabell ville inte sova igår. Hon var stentrött, men blev bara arg när jag försökte ta på henne pyjamasen och ge henne välling. Som om hon visste att nu skulle hon sova. Fick henne i säng strax efter 19 och strax innan 20 var det dags för första vaggningen. Ta upp, vagga och lägga ner igen.
Sen sov hon faktiskt.
Men jag går och lägger mej strax efter 21 och vaknar igen vid omkring 22.30, då var det dags igen. Sen igen vid ca 24 och 03.45.

Om jag bara visste exakt vad allt beror på! Hatar att vara ovetandes. Visst, det är säkert det här med drömmar och utveckingsfas och allt, men borde det inte vara en övergång snart?

Drar till Charina om några timmar, ska bli skönt att komma hemifrån faktiskt.

Ge oss vår nu? Snälla?

Kommentera här





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0